Våld i nära relation, hedersrelaterat våld och förtryck och kvinnofrid är idag ett stort samhällsproblem. Personer som blir utsatta för våld eller bevittnar våld som barn, ungdom eller vuxen löper större risk för ohälsa och sämre arbetsförmåga. Därför startar Samordningsförbundet i Södertälje dels en pilot för att tidigt upptäcka våld och dels arrangerar förbundet ett seminarium i ämnet den 10 och 11 december med Lotta Gotthardsson som föreläsare. Vi träffade Lotta och samtalade om arbetet med att samordna kring frågorna, men också hur medarbetare och arbetsplatser konkret kan arbeta med att upptäcka våld.
Lotta Gotthardsson tillträdde som samordnare mot våld i nära relation, kvinnofrid och hedersrelaterat våld och förtryck under hösten. De senaste 10 åren har Lotta arbetat med våld i nära relation på skyddat boende och kvinnojourer. Tidigare har hon arbetat inom socialtjänsten och skola i Södertälje kommun som socialsekreterare och kurator.
Samverkan förutsättning för samordning
Som samordnare arbetar Lotta övergripande för hela kommunen. Det innebär alltifrån att revidera kommunens handlingsplan mot våld i nära relation till att delta i olika samverkansgrupper lokalt, regionalt och nationellt. Hittills i sitt uppdrag har Lotta sett många verksamheter som har fungerande och bra rutiner och väldigt många i Södertälje kommun som jobbar med frågorna, vilket hon tycker är glädjande. Samtidigt ser hon också att det behövs mer samverkan och samordning i frågorna:
”Det har också blivit tydligt för mig hur vi gör saker parallellt och som vi inte samverkar kring. Och att vi många gånger jobbar med samma personer.”
Därför är det viktigt att ingå i olika samverkansgrupper kring frågorna. Lotta berättar att hon bland annat deltar i en samverkansgrupp där Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, delar av Socialtjänsten och Södertälje sjukhus samt primärvården ingår. Syftet med gruppen är att dels delge varandra en nulägesbeskrivning, men också att få förståelse för varandras uppdrag och hur de olika parterna kan samverka kring individer, som ofta är aktuella på många ställen samtidigt.
Det är inte förrän på senare år som man börjat se det här området som ett folkhälsoproblem. Lotta lyfter det personliga lidandet som många gånger inte blir identifierat och de enorma kostnaderna för samhället. Det är ofta många olika områden som berörs kring individerna, särskilt när det också finns barn och ungdomar med i bilden som förskola, skola, vård med flera.
”Idag vet vi vilka enorma skador det faktiskt kan ge både på kort och lång sikt att leva med våld och där ens förälder är den som blir utsatt eller den som utsätter, och vad det gör med en”, säger Lotta.
Att ställa frågor om våld svårt, men nödvändigt!
Lotta förstår att frågor om våld kan vara svåra att ställa eftersom det kan väcka känslor hos en själv, men också för att det saknas rutiner för vad man gör med svaret.
”Jag har jobbat i många år på skyddat boende både inom kvinnojourrörelsen och privat skyddat boende och nästan 100% av dem jag träffat säger att så många har vetat, men ingen som ställt frågan!
Jag är övertygad om att detta med att ställa rutinfrågor, det gör att vi kommer att identifiera våld mycket mycket tidigare än vad vi gör idag.”
Lottas råd till medarbetare och arbetsplatser:
- Att det finns rutinfrågor om våld i nära relation som ställs till alla – återkommande.
- Att arbetsplatsen har en struktur för vad man gör med svaren.
- Att rådfråga t ex. Antivåldcenter, som har specialistkompetens inom området.
Länktips!