IPS är en metod för arbetslivsinriktad rehabilitering för personer med psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning. Målet är att individen snabbt ska få ett jobb och det stöd som behövs för att kunna behålla det. Till skillnad från många andra insatser ligger fokus inte på lång arbetsträning, utan på att komma ut i arbete direkt, med stöd utifrån individens egna behov och utifrån hur myndigheternas ansvar är uppdelat.

– IPS har starkt forskningsstöd och är en metod som fungerar väl i praktiken. Samtidigt kan vi se att den inte riktigt får fäste i systemet. Det handlar mycket om att arbetssättet inte passar särskilt bra ihop med hur ansvar, uppdrag och regelverk är organiserade i dag, säger Anders Printz utredare vid Samhällsnytta AB, som skrivit rapporten.

Uppdrag att analysera systemet

Socialstyrelsen har ett regeringsuppdrag att stödja införandet av IPS i landet för personer med psykiatriska diagnoser som står långt från arbetsmarknaden. Regeringen har också avsatt medel så att regioner och kommuner kan söka statsbidrag för att erbjuda insatsen. Samhällsnytta AB fick i uppdrag att analysera hur systemet kring IPS fungerar och att peka på vad som behöver förändras för att fler ska få tillgång till stödet.

Ojämn tillgång i landet

Rapporten visar att IPS saknas på många håll i Sverige. Där det finns drivs verksamheten oftast av kommuner, ibland tillsammans med regionens psykiatri eller organisationer i civilsamhället. Finansieringen är ofta kortsiktig och bygger på externa medel snarare än ordinarie budget. Samtidigt har Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan en viktig roll i individernas väg till arbete utan att själva bedriva IPS.

Otydligt ansvar och svår samverkan

Ett av de största problemen är att ansvaret är uppdelat mellan flera olika aktörer, vilket gör det svårt att skapa ett sammanhållet stöd.

– När flera aktörer delar på ansvaret blir det lätt otydligt var uppdraget börjar och slutar. Varje aktör ansvarar bara för en del av helheten. Då ökar risken att insatser inte prioriteras, trots att behoven är stora. Det gör i praktiken att stödet inte alltid når fram till dem som behöver det.

En annan viktig slutsats är att IPS ibland krockar med hur myndigheter arbetar. IPS utgår från individens mål, resurser och återhämtning, medan myndigheternas uppdrag är att fatta beslut utifrån regelverk som ska gälla lika för många.

– IPS bygger på ett individnära och återhämtningsinriktat arbetssätt, där stödet formas efter personens livssituation och mål. Samtidigt är myndigheternas system utformat för att hantera stora grupper på ett rättssäkert sätt och det är inte alltid anpassat för att vara en del av en sådan process. Det skapar hinder i praktiken, särskilt för personer med mer omfattande behov, säger Anders Printz.

Rapporten pekar också på brister i kommunikation och förståelse mellan olika aktörer, vilket ytterligare försvårar arbetet.

Förslag på nästa steg

För att fler ska få tillgång till IPS föreslår rapporten tre åtgärder:

• En nationell vägledning för hur metoden kan användas
• Ett gemensamt ramverk för ansvar, samverkan och arbetssätt
• En nationell stödstruktur för kunskap, uppföljning och utveckling

Samhällsnytta har fått Socialstyrelsens uppdrag att stödja framtagandet av ett nationellt ramverk för individuellt stöd till arbete under hösten 2026. Ramverket handlar om att förtydliga roller, uppdrag, ansvar samt att utveckla gemensamma arbetssätt. Det måste göras tillsammans av olika myndigheter, profession, patient- och brukare och civilsamhället.

En gemensam stödstruktur skulle kunna innebära en expertgrupp som stödjer verksamheter, följer resultat och samlar kunskap om IPS i Sverige. En sådan funktion skulle enligt rapporten kunna knytas till ett lärosäte, för att stärka kopplingen mellan forskning och praktik.

– Ska IPS få större genomslag räcker det inte med enskilda lokala initiativ. Det behövs ett tydligare nationellt stöd, gemensamma utgångspunkter och bättre förutsättningar för samverkan. Då kan fler få tillgång till ett stöd som vi vet gör skillnad. Samhällsnytta är glada över förtroendet att få arbeta vidare med Individuellt stöd till arbete.

Ta del av rapporten här: 2026: 3 Individanpassat stöd till arbete – en systemanalys