Therese Erikstam och Karin Karlberg arbetar båda på enheten för arbetsrehabilitering (Alis). Therese som mentor och Karin som projektledare. Alis är en förbundsfinansierad insats och riktar sig till unga personer med behov av extra stöd för att få ett arbete eller påbörja studier.
”Våga ställa frågorna!”
Vill ni berätta om ert arbete med ökad upptäckt av våld?
– Arbetet med att ställa frågor om våld har pågått sedan 2019, tidigare frågade vi mer på indikation, nu sker det på rutin 1-3 gånger per deltagare. Resultatet är att mer våldsutsatthet har upptäckts eftersom det inte går att se på en person om den är eller har varit våldsutsatt. Arbetet består av flera olika delar varav en del är utbildning och metodmaterial, vilket ger oss konkreta formuleringar kring frågeställningarna och hur en kan ställa frågorna. Vi upptäckte tidigt att det fanns ett behov av handledning på grund av tunga berättelser eller att det är första gången någon berättar om våldsutsatthet. Vi har fått mycket hjälp genom Samordningsförbundet och Nationella Nätverket för Samordningsförbund (NNS), det har bidragit till att hålla arbetet levande. Samordningsförbundet har även varit behjälpliga i att ta fram material som personal kan dela ut till deltagare där våldsutsatthet har förekommit eller är pågående.
Både Therese och Karin vill understryka att en viktig del i deras arbete är att förklara vad våld kan vara och sprida kunskap om våld. Den målgrupp som de arbetar med är unga och på grund av normaliseringsprocessen förstår de kanske inte alltid att det är våld de har blivit utsatta för. Materialet som tagits fram är därför en viktig del i detta, som till exempel enkätens bildstöd och att den finns på olika språk. En annan viktig del i deras arbete är att fånga upp tidigare våldsutsatthet för att förhindra att samma mönster återupprepas i andra relationer. Personalen i Alis kan vara de första personer som en deltagare berättar om sin våldsutsatthet för, därför är det viktigt att det avsätts tid och möjlighet för deltagaren att berätta sin berättelse i sin takt. Är det pågående våld finns det möjlighet att agera direkt.
Karin och Therese poängterar att verksamheten har haft nytta av att vara finansierade av förbundet då det öppnar upp möjligheter för vad de kan hjälpa till med. Personal kan till exempel följa med till Relationsvåldscenter, ringa till kvinnojourer eller andra berörda.
Vad innehåller materialet med 7 frågor om våld – och vad har det arbetssättet och materialet gett er?
– Det har varit en trygghet att vi har haft det här materialet och det har varit ett stöd i processen. 7 frågor om våld är ett evidensbaserat screeninginstrument som utvecklats av Västra Götalandsregionens kompetenscentrum för våld i nära relationer och metodmaterialet har varit till stor hjälp i arbetet. I materialet ingår frågeformuläret på flera språk, bildstöd och checklistor för processen. Frågeformuläret hanterar även tidigare våldsutsatthet och bevittnat våld. Frågorna är väldigt konkreta vilket har varit viktigt eftersom det tydliggör vad våld kan vara.
Vad är viktigt att tänka på? Era viktigaste medskick.
– Våldsutsatthet finns överallt. Det kan även finnas bland personalgruppen, vilket är viktigt att ha med sig. Viktigt är att även våga ställa frågorna! Det är bara att börja och prova sig fram vad som funkar i organisationen. Be om handledning och stöttning.
Berätta lite om Fadderskapet och varför är det viktigt?
– Fadderskapet har inneburit att Alis har kunnat stötta andra insatser som ska börja ställa frågor om våld. Det har varit ett bra erfarenhetsutbyte även för att belysa vilka svårigheter som finns. Det finns nämligen ett motstånd till att ställa frågorna eller att vilja kunna ta ansvar för svaren. I detta är det bra att ha en fadder och handledning. Personalen på Alis har till exempel gjort rollspel för att kunna öva på att ställa frågorna. Viktigt i fadderskapet är att Alis finns med som stöttning under hela projektets gång som till exempel under utbildningar och planeringsdagar. Både Karin och Therese nämner att det funnits ett stort intresse att lyssna på verksamhetens erfarenheter.
Vad händer hos kommunens vuxenenhet? Vad kan vi lära av Vuxens process i förhållande till övriga parter och deras arbete med ökad upptäckt av våld?
– Södertäljes vuxenenhet har bestämt sig för att satsa på detta och har därför anställt en metodstödjare för att kunna driva arbetet med att använda 7 frågor om våld på alla utförarenheter. En metodstödjare fyller även en viktig funktion i att uppdatera material som checklistor, bistå med handledning eller vara ett bollplank till personal efter möte med deltagare. Det är viktigt att lägga resurser och tid på detta då våld i nära relationer kan vara ett stort hinder i en individs arbetsrehabilitering.
Vad tänker ni framåt om ert arbete med ökad upptäckt av våld?
– Görandet i att ställa frågor är viktigt för att implementera kunskapen i sig själv. Det gör att en har med sig frågorna i allt. Viktigt är att våga ställa frågor och att prata om våldet för vad det är. Therese och Karin understryker att Alis gärna delar med sig av sina erfarenheter för erfarenhetsutbyte är viktigt. De säger också att det finns inget scenario där de inte kommer ställa frågor om våld och att det är viktigt att förmedla till deltagare att det finns hjälp att få.